Förlossningen i Karlskoga är ingen omöjlighet

Sverige är ett av världens mest välorganiserade och välfinansierade länder när det gäller sjukvård. Ändå har kvinnor i västra Örebro län sedan 2019 tvingats resa till Örebro för att föda barn, då förlossningen i Karlskoga stängdes.

Argumenten har varit återkommande. För höga krav, för liten bemanning, för riskabelt utan barnläkare på plats. Men om dessa krav vore enda vägen till trygga födslar, varför lyckas då andra europeiska länder med färre resurser och enklare organisation, ofta bättre?

Slovenien är ett litet EU-land med knappa resurser jämfört med Sverige, men med ett välfungerande och patientsäkert system för förlossningsvård. I staden Ptuj, med cirka 25 000 invånare, har det lilla allmänsjukhuset en fullt fungerande förlossningsverksamhet, utan barnläkare på plats dygnet runt. Där föds omkring 800–900 barn per år, vilket är jämförbart med hur många som föddes på Karlskoga lasarett. Förlossningarna Ptuj sker även i lugna, moderna miljöer där vårdpersonalen har tid och kompetens. Komplicerade fall hänvisas vidare till större sjukhus i Maribor eller Ljubljana. Det kallas planering.

Man skulle kunna tro att förutsättningarna borde leda till sämre resultat, men statistiken visar på något annat. Slovenien har i dag lägre spädbarnsdödlighet än Sverige. Neonatal dödlighet, det vill säga barn som dör inom 28 dagar efter födseln, ligger på samma nivå eller något lägre än i vårt eget land. Om Sveriges krav vore den enda vägen till säker vård, skulle vi ha bäst resultat. Det har vi inte. I stället visar andra länder att det går att kombinera trygghet med rimlighet.

Att upprätthålla en förlossningsavdelning i Karlskoga är därför inte en nostalgisk idé, det är en fullt rimlig, modern och internationellt gångbar lösning. Det kräver inte att vi gör avkall på patientsäkerhet. Det kräver bara att vi ser på säkerhet ur fler perspektiv som tillgänglighet, jämställdhet, närhet och kontinuitet.

Svensk sjukvård har en stark tendens att ständigt höja kraven. Ett nytt beslut från Socialstyrelsen, ett nytt tillägg i bemanningsriktlinjer, ännu ett krav på specialistläkare på plats. I praktiken innebär dessa höga krav att små och medelstora orter, oavsett behov eller geografi, fråntas möjligheten att erbjuda basal vård.

I Ptuj och andra städer i Slovenien finns en förståelse för att centralisering inte alltid är svaret. Där väljer man i stället att organisera vården smart och riskbedömning sker i tid. De som behöver specialiserad neonatalvård åker vidare till universitetssjukhus, inte de som väntar en okomplicerad förlossning. Det är inte en perfekt modell, men den fungerar. Viktigast av allt är att vården finns kvar, nära där människor bor.

Vi måste sluta tro att Sverige alltid vet bäst. Vi har mycket att vara stolta över, men det betyder inte att vi alltid har facit. Att återöppna förlossningen i Karlskoga är därför inte att ta ett steg bakåt. Det är att ta ett steg närmare verkligheten, en verklighet där trygghet, tillgänglighet och bemanning dimensioneras efter behov och där Sverige vågar lära av sina europeiska klasskamrater.

Det är ingen omöjlighet. Det är något som måste bli en självklarhet.

Willhelm Sundman (L)

Oppositionsråd, Region Örebro län