Rapporterna om psykisk ohälsa och självmord bland ensamkommande flyktingbarn har varit omfattade det senaste året. Såväl inom skolan och socialtjänsten har man på flera håll i länet uppmärksammat problemet med psykisk ohälsa bland nyanlända och ensamkommande. Det handlar om alltifrån självmordsförsök till självskadebeteende och allmän oro.

Uppskattningsvis lider mellan 20 och 30 procent av asylsökande och flyktingar som kommer till Sverige av psykisk ohälsa, men inte alla har en psykiatrisk diagnos. Enligt en rapport från barnombudsmannen är psykisk ohälsa det vanligaste hälsoproblemet hos nyanlända barn och unga. Många flyktingbarn, inte minst de ensamkommande, har ofta upplevt svåra umbäranden och upprepade trauman, vilket i sig är en riskfaktor för självmord. Därtill kommer också en stor stress över asylprocessen och osäkerhet om framtiden.

I Region Örebro län har bland annat primärvården fått ett tillskott för att möta de ökade behoven eftersom de ofta är första linjen in i sjukvården både när det gäller somatiska och psykiatriska problem. En annan verksamhet inom regionen som också påverkas kraftigt av den psykiska ohälsan bland nyanlända barn och unga är Psykiatrin för barn och unga vuxna (BUV). De vittnar själva om att ensamkommande är en utmaning för verksamheten som kräver såväl kompetensutveckling som resursförstärkning.

En del barn som når BUV har en komplex problematik och har i flera fall inte haft någon kontakt med sjukvården i sina hemländer. Suicidbenägenhet hos ensamkommande som väntar på besked om uppehållstillstånd eller som fått ett avslagsbesked är också något som ökar belastningen på BUV eftersom dessa kräver suicidbedömning och ibland även inläggning. De som har fått uppehållstillstånd behöver ofta behandling för komplexa trauman.

Framförallt på det sistnämnda området behöver BUV stärka sin kompetens. Samtidigt har BUV inte fått ta del av de statsbidrag som tilldelats regionen för att möta det ökade vårdbehovet som uppstått i samband med 2015 års höga asyl- och flyktingmottagande. Det innebär att befintliga resurser måste täcka även de ökade behoven och risk för undanträngningseffekter uppstår när prioriteringar måste göras.

Med anledning av detta har Anna Ågerfalk (L) ställt följande fråga till regionråd Karin Sundin (S)

Vad kommer majoriteten göra för att rusta BUV så att förutsättningar finns att möta det växande behovet av psykiatrisk vård som uppkommit med det ökade antalet nyanlända barn och unga?

Frågan ska besvaras på nästa regionfullmäktige den 15 juni.