Att inte alltid må bra skall inte vara livsfarligt

Vi lever i en av de bästa tider, men trots detta är det fler än någonsin som lider. Över en miljon människor äter dagligen antidepressiv medicin.

Den psykiska ohälsan som biter sig fast i mångas liv förstör familjer, relationer och framtiden för den enskilde. Kraftfulla insatser måste göras om den psykiska ohälsan skall minska. Ett mycket viktigt skäl till att arbeta fokuserat för att minska den psykiska ohälsan är att minska antalet självmord. Varje år tar omkring 1500 personer i Sverige livet av sig, och i snitt berörs omkring 10 anhöriga vid varje suicidfall. Hur det påverkar närstående är svårt att mäta men att det ger långvariga negativa effekter i andras liv är uppenbart.

Sjukvården har ett stort ansvar när det kommer till suicidprevention. Nationellt har nästan hälften av dem som tog sitt liv varit i kontakt med vården de senaste 4 veckorna innan dödsfallet. Av dessa hade 30 procent kontakt med psykiatrin, 23 procent med primärvården. Vid det senaste läkarbesöket inom primärvården hade 43 procent fått en psykiatrisk diagnos och 38 procent hade psykiatriska besvär. Det går alltså inte säga att vi inte kände till, eller inte visste om att flera av dessa människor behövde hjälp.

De vanligaste bristerna i vården för suicidnära patienter enligt en rapport från SKR var att patienten saknade en aktuell vårdplan och fast vårdkontakt. Det här är ett problem som Liberalerna länge pekat på genom att frågan om en stärka primärvården behöver ske genom möjligheten till en fast läkarkontakt. I första han ska det tillkomma de som har och behöver en ökad kontinuitet vilket stärker patientsäkerheten.

Med fast läkarkontakt på vårdcentralen kan man tidigt upptäcka om en patients tillstånd kompliceras av suicidtankar eller annan samsjuklighet och då anpassa vårdplanen. När det påträffas psykologiska eller personliga problem är det viktigt att värdera om det finns samtidig ångest- eller depressionssjukdom, skadligt bruk och beroende, sömn- eller ätstörningar eller smärttillstånd. Allt detta kan ta tid att upptäcka och att åtgärda, vilket kräver kontinuitet och ett långsiktigt arbete.

Det är däremot inte alla som bokar en tid på vårdcentralen för att få hjälp, och psykisk ohälsa tar inte hänsyn till kontorstid. För dem måste det finnas hjälp att få alla timmar på dygnet. Därför vill Liberalerna se ett inrättande av en psykiatriambulans. Akut professionell sjukvård måste finnas för den som behöver akut hjälp med annat än kroppsliga skador.

Resultaten från regioner som redan infört psykiatriambulans är mycket positiva, där kan man bland annat se en minskning av behovet av inläggning av dessa patienter. En psykiatrisk ambulans kan minska trycket på den slutna psykiatriska vården, som redan idag är ansträngd. Det skulle också innebära att dessa patienter möts med betydligt större värdighet än idag. En ytterligare vinst är att polisen avlastas en sådan uppgift som av flertal skäl i stället bör tillhöra psykiatri och sjukvård.

För den människa som befinner sig i ett djupt mörker och inte ser någon annan utväg än att ta sitt liv ska sjukvården tillgängligt kunna lyfta en ut ur dunklet. Samhället måste hjälpa den i nöd, och finnas där, ständigt och professionellt under dygnets alla timmar.

Willhelm Sundman (L)

Oppositionsråd, Region Örebro län

Mats Einestam (L)

Ledamot, Beredningen för psykiatri