Fråga ställd om samarbete för bättre psykisk hälsa hos barn och unga
Anna Ågerfalk (L) Liberalernas regionråd i opposition i Region Örebro län har ställt en fråga kring hur Regionen samverkar med kommunerna för att ge barn och unga i behov av hjälp rätt stöd och i rätt tid.
Måndag 9 april 2018
– Frågan om barn och ungas psykiska ohälsa är viktigare än någonsin. År efter år får vi oroväckande rapporter om att ohälsan ökar bland barn och unga. Unga tjejer som upplever stress, oro och ångest blir bara fler och fler. Andelen elever som inte är behöriga till gymnasiestudier ökar också. Här spelar alltså flera aktörer en viktig roll och förmågan att samverka över myndighetsgränserna kan vara avgörande för att barnen ska må bra och klara sina studier, menar Anna Ågerfalk (L) regionråd i opposition för Liberalerna i Region Örebro län.
Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar kraftigt. En del inom sektorn menar att vi måste betrakta det som nu sker som en epidemi. Skälen till varför just barn och unga drabbats så hårt de senaste åren är oklara. Det finns sannolikt inte en förklaringsgrund.
Inom Region Örebro län ser vi en del av konsekvenserna av dessa skeenden. Köerna inom Barn- och Ungdomspsykiatrin är långa. Många barn och unga får vänta alldeles för länge på diagnos och eventuella behandlingar. Det påverkar barnens och de ungas vardag. De kanske inte får det stöd de behöver i skolan och på fritiden. Familjer utsätts för press och stress som borde undvikas, eftersom den kan förstärka negativa trender.
Kommunerna påverkas också. Barns skolgång måste präglas av erbjudande av stödåtgärder som är relevanta för barnets förmåga och utmaningar. Ett barn med psykisk ohälsa kan skapa problem främst för sig själv, men också för sina klass- och skolkamrater. Dessa problem kan nästan alltid hanteras genom rätt typ av hjälp och stöd. Men då måste alla samverka för att just denna hjälp och detta stöd ska kunna ges.
Inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i över tio år ett arbete bedrivits för att försöka hitta vägar som underlättar kontakterna mellan de två huvudmännen som finns runt barnen och de unga. Kommunerna och regionerna/landstingen måste finna vägar att möta barnen tidigt och där de olika huvudmannaskapen inte sätter käppar i hjulet för att kunna möta barnets behov.
Det finns idag ett antal viktiga nyckelaktörer i arbetet med att möta barn som mår dåligt. För vissa barn räcker det med en tidig insats från första linjen eller anpassningar i skolmiljön för att möta upp behoven, medan andra barn har behov av stödinsatser från flera samhällsaktörer.
I dessa lägen krävs god samverkan mellan exempelvis socialtjänsten, skolan, elevhälsan och hälso- och sjukvårdens olika vårdinstanser. Mycket tyder på att ett framgångsrikt arbete med barns psykiska hälsa är just att alla inblandade aktörer agerar som en istället för utifrån sina respektive verksamhetsområden.
Samtidigt visar flera undersökningar att samverkan såväl över myndighetsgränserna som på olika nivåer inom den egna organisationen är svårt och ofta beroende av samarbetsvilja. Därtill måste också politiken, som bär det största ansvaret för att barn som mår dåligt får det stöd de behöver, skapa naturliga samverkansorgan med mandat att göra insatser för att fler barn ska må bra.
Frågan besvaras av ansvarigt regionråd på regionfullmäktige den 17 april.