Det råder brist på sjuksköterskor i vården och särskilt stor är bristen på specialistutbildade sjuksköterskor. Konsekvenserna är allvarliga med t ex färre vårdplatser, överbeläggningar, inställda operationer eller för tidigt utskrivna patienter som följd. Vi behöver därför genomföra förändringar som gör att de som utbildar sig till sjuksköterskor vill arbeta kvar inom vården.

För att vända dagens bristsituation krävs inte bara att sjuksköterskor erbjuds möjlighet till professionell utveckling utan också att utbildningen ska löna sig. Vi vet att många sjuksköterskor väljer att lämna vårdyrket, där bristen på löneutveckling och karriärmöjligheter är några av orsakerna. Just karriärvägar listas av Handelskammaren som en av de viktigaste faktorerna för att få kompetent arbetskraft att vilja flytta till länet.

En resurs som i alltför liten utsträckning tagits tillvara i den kliniska verksamheten är de disputerade sjuksköterskorna eller de som avlagt en masterexamen. Första gången en sjuksköterska disputerade i Sverige var år 1978. Idag finns fler än 1000 sjuksköterskor som disputerat inom vårdområdet. Många av dessa har valt att arbeta inom andra områden än vård eller vårdutbildning. Det råder därför brist på disputerade sjuksköterskor i såväl Örebro som i hela landet som kan arbeta som lektorer. Och de som finns börjar närma sig pensionsålder. Det är hög tid att ta sjuksköterskornas situation på allvar och skapa förutsättningar som gör det möjligt för fler att vilja stanna i den kliniska verksamheten efter att man avlagt en master- eller doktorsexamen. Här är löneutvecklingen och karriärmöjligheter avgörande.

Vid flera av landets större sjukhus pågår arbetet med att utveckla organisatoriska strukturer där sjuksköterskor med högre akademisk utbildning finns med i det direkta vårdarbetet. En sådan ny befattning benämns olika på olika platser.

Exempelvis har Sahlgrenska universitetssjukhuset skapat nya karriärvägar för vårdpersonal med doktorsexamen. Det betyder att en disputerad sjuksköterska kommer att kunna titulera sig översjuksköterska, men även en rad andra professioner så som logopeder, dietister och socionomer ges samma möjlighet. Med införandet av översjuksköterskor hoppas man att forskare ska stimuleras att stanna så att deras forskning kommer vården till godo genom möjligheten att kombinera arbete på sjukhuset med att forska. Med utnämningen följer givetvis också en välförtjänt löneförhöjning.

Vid Danderyds sjukhus pågår ett intressant pilotprojekt med ett helt nytt arbetssätt för sjuksköterskor. Där har man anställt disputerade sjuksköterskor eller sjuksköterskor som avlagt masterexamen som kliniska ledningssjuksköterskor. Målet är att stärka såväl professionen som patientsäkerheten. Den kliniska ledningssjuksköterskan har som uppgift att handleda och stötta sina kollegor i det direkta vårdarbetet, men också se till att nya rön och metoder införs. Här får sjuksköterskor utvecklas i sin kliniska karriär i en lärande, stöttande och hållbar miljö. Rollen har inspirerats av hur läkare arbetar, där överläkaren alltid har ett ansvar att handleda och stötta mer juniora kollegor.

Liberalerna har länge drivit frågan om att Region Örebro län måste skapa fler karriärvägar för vårdens medarbetare, framförallt för sjuksköterskor. Vi har tidigare föreslagit att särskilda karriärtjänster ska inrättas i vården för specialistutbildade sjuksköterskor. För att möta framtidens utmaningar behövs karriärvägar även för de sjuksköterskor som disputerat.

Regionen behöver bli bättre på att dra nytta av att vi har ett universitet och universitetssjukhus i länet. Det är på tiden att inte bara disputerade läkare får använda titeln “över”. Vi ser i första hand att satsningen riktas mot sjuksköterskor eftersom läget där är mest akut. Fler professioner kan bli aktuella på sikt.