Ordningsmakt kan bara upprätthålla trygghet, inte skapa den.

Den brottslighet och ökande otrygghet som uppmärksammats kring Järntorget i Örebro måste motverkas. Kriminaliteten drabbar inte bara individers livsöden utan även företagandet, och i längden, vår gemensamma finansiering av välfärden i Örebro län.

Vi vet att stadskärnan i tätorter oftast är de platser där flest brott begås. Det är inte för att de som flyttar in till centrum har en oförklarlig benägenhet att begå brott utan tvärtom för att många som bor i andra områden tar sig in till centrum för att just begå brott. Ska vi komma till bukt med kriminaliteten ligger lösningen i att stärka de som bor i utsatta områden och erbjuda dem livsmöjligheter som är mer attraktiva än den kriminella banan. Det här bör inte vara en nyhet för någon.

Därför blir det rätt parodiskt när man följer den moderatkonservativa Anders Åhrlins (M) retorik med budskapet om att ”Ta tillbaka Järntorget”, som om platsen var under ockupation. Strategin bygger tydligen på att Moderaterna anser torgets toaletter utgöra den främmande maktens befästning och därför ska de stängas eller tas bort, kanske ska även jorden saltas, vem vet. Man skulle gärna vilja se hur den konservativa offensiven om att storma fiendelinjen och riva ett skithus som lösningen på kriminaliteten skulle se ut i praktiken. Något säger mig att det blir svårt att leva upp till den retoriska ambitionen. Däremot har Åhrlin en poäng, den som skapar otrygghet måste bemötas med ordningsmakt.

Ingen butiksägare ska behöva uppleva kunder som ”betalar” för sina varor genom att ge kassabiträdet fingret. Inte heller ska någon företagare eller annan invånare för den delen bli hotad till livet och bestulen på sina ägodelar. Här måste det finnas en rättsstat som kliver in och ger de som bryter mot lagar och regler den juridiska påföljd som lagen föreskriver. Men ärligt talat, det är ingen som begår sitt första brott genom att valsa in på en klädbutik och sno åt sig så mycket man kommer över. Tvärtom har det nog gått väldigt långt i personens kriminella karriär innan den försöker sig på något sånt.

En liberal stat kan sätta upp lagar och regler som är lika för alla, men människor är dessvärre inte alla lika. Människan är en social varelse och påverkas av sin omgivning och personliga drifter, förstår man inte det kommer man aldrig kunna motverka ett asocialt beteende. För om en person växer upp i utanförskap eller utsatthet kommer det självfallet att påverka. Kriminalitet är för många ett slutresultat av sociala missförhållanden och det är där vi måste arbeta för ett tryggare samhälle på lång sikt.

Satsningar på att upprätta tryggheten och bekämpa brottsligheten måste därför kompletteras med lika mycket stöd för att lyfta folk ur kriminalitet som in i fängelse. Ett ensidigt fokus på brottsbekämpning är lika illa som att ignorera detsamma. Det gäller här att se båda sidor och förstå att det är samma mynt. Vi behöver en ordningsmakt som upprätthåller tryggheten, men det är utbildning, arbete och civil sammanhållning som skapar grunden för trygghet. Om man inte försöker lösa utanförskapet och den sociala utsattheten spelar det ingen roll hur många ordningsvakter som ronderar runt Järntorget i Örebro.

Willhelm Sundman (L)

Oppositionsråd, Region Örebro län