Statliga pengar är också skattepengar

Det finns enorma utmaningar för sjukvården i Örebro län, alltifrån behov av personal till brist på pengar, att det vore nog om regionen bara jobbade med den frågan. Vi i Liberalerna tycker att regionens ledning borde fundera mer över hur man ska fixa vården och mindre på hur man ska få hit ett hundratal tyska turister. För det är det satsningen på flyglinjen mellan Örebro och Düsseldorf handlar om.

Irén Lejegren hävdar i en debattartikel i NA den 9 feb att priset för flyglinjen är noll eftersom den finansieras av statliga medel. Då vill vi påminna om att statliga medel också är skattepengar. Exempelvis kan den del av länets invånare som betalar statlig skatt i allra högsta grad känna sig som medfinansiärer av detta turistprojekt.

Det Liberalerna är kritiska till är inte att det öppnar en ny flyglinje utan att vi subventionerar privat flygresande med skattemedel. Vi anser att flygplatsen och framförallt de kommersiella resorna i betydligt högre grad måste bära sig själva ekonomiskt. Vi kan ta en del av kostnaden för att se till att vi har en flygplats. Däremot får de som använder flyget betala vad flyglinjen faktiskt kostar.

Till detta kommer alla andra egendomligheter. Regeringen skickar pengar till regionerna för att satsa på regional utveckling, som vi i vår tur använder för att skapa nya flyglinjer. Regionen som säger sig vara ett föredöme inom klimatarbetet satsar alltså pengar på mer flyg samtidigt som S och Mp nationellt gör allt för att minska på flyget. Det hänger inte ihop. De motverkar varandra.

Man kan hävda att det är så lite pengar det handlar om, men för varje sjuksköterska som kämpar för att få arbetsdagen att gå ihop är två miljoner mycket pengar. Kanske är det roligare att ordna med flyg än att lösa personalproblematiken i vården. Det spelar ingen roll. Sjukvården är och förblir regionens huvuduppgift och måste ständigt prioriteras.

Sjukvården i Sverige står inför enorma utmaningar. Långtidsutredningar pekar på att vi kommer att ha brist på både medarbetare och pengar de kommande åren. Underskotten riskerar växa samtidigt som vi får allt svårare att rekrytera vårdpersonal. I det läget gäller det att kunna prioritera och våga ta diskussionen om vad det offentliga ska ägna sig åt. Det är uppenbart att ledningen i regionen inte klarar det.