Anna Ågerfalk (L): Törs vi ge sjuksköterskor högre lön?

• Vem vill inte bli mött av en bra sjuksköterska vid besöket på vårdcentralen?
• Vem vill inte känna tryggheten av bemötandet och kunskapen hos sjuksköterskorna på vårdavdelningen?
• Vem tycker att sjuksköterskorna har för mycket betalt?

Ju mer jag jobbar med styrningen av vården, desto mer uppenbart blir vikten av att ha en organisation där sjuksköterskorna värderas efter de insatser de gör. Följderna av det ser vi varje dag i den verksamhet vi är satta att styra:

Alldeles för få unga söker sig till sjuksköterskeyrket. Alldeles för många etablerade sjuksköterskor lämnar vården. Alldeles för få etablerade väljer att satsa på vidareutbildning och karriär som ännu skickligare sjuksköterskor.

Det som kallas sjuksköterskebrist påverkar vården på alla nivåer, från vårdcentraler till operationssalar. Vi politiker ser det och funderar ofta på hur vi ska komma tillrätta med det.

Frågan är inte minst brännande i dagarna, när avtalsförhandlingarna med sjuksköterskornas fackförbund närmar sig slutdatum. Vårdförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter förhandlingarna för att hitta ett avtal som kanske kan bidra till att lösa en del av problemen.

Problemet med sjuksköterskelönerna är dock bara en del av ett större pussel. Detta pussel handlar till exempel om hur välfärden ska organiseras, hur stor del av det vi i dag tar för givet ska vara skattefinansierad välfärd som egentligen ska vara det, om hur lönebildningen ser ut och om den offentliga sektorns roll och storlek.

Ett typexempel på hur svårt detta är kraven på kompensation från andra fackförbund, när ett får igenom större lönelyft än andra. Om vi menar att sjuksköterskor är för lågt avlönade, kan inte andra grupper får lika stora lönelyft som de. Om vi värderar alla arbeten lika, kommer inte fler att utbilda sig för att bli specialister, experter, disputerade. Men klarar vi av att hantera en situation där löneskillnaderna mellan olika arbeten inom offentlig sektor faktiskt ökar?

Ett av skälen till att kvinnor livslångt tjänar mindre än män, är att kvinnorna oftare jobbar inom den offentliga sektorn, där lönerna generellt är lägre. Ofta handlar det om att den privata, internationellt konkurrensutsatta, industrin fått vara löneledande. Skattemedlen som flyter in tack vare företagandet räcker inte till för att både bygga ut välfärden och höja lönerna. Så valet för oss politiker står ofta mellan att höja lönerna och minska den offentliga sektorns åtaganden, eller behålla en ojämnställd och ojämlik lönesituation.

Tillväxten bromsar in samtidigt som behoven ökar. Allt fler äldre, en stor invandring, ökade möjligheter att bota och lindra gör att resurserna inte kommer att räcka om vi gör samma saker i morgon som idag, på samma sätt i framtiden som nu.

Jag tror det är nödvändigt att höja sjuksköterskornas löner, både i förhållande till andra grupper inom den offentliga sektorn som i jämförelse med den privata sektorn. Men för att nå dit behövs en genomgripande diskussion om välfärdens mål och medel. Och där är vi tyvärr inte i dag.

Anna Ågerfalk

Oppositionsråd Region Örebro län

Källa: NA